MARTIN JONSSON
1917 - 1998

                                       

På denna gård i Ångermanland föddes Martin och där tillbringade han hela sitt liv


Köket var hans ateljé, en tom karamellburk hans staffeli och veckotidningar hans palett


Gösta Berling, 31 tavlor   Tavlor med andra motiv   Bonden och hästkarln   Travkusken

Till vägvisarna


                                       



















































































                                       




















































































KLIPP

Martin Jonsson har en stark episk ådra i sitt måleri, och hans bildberättelser är humoristiska och oftast mycket roande. Nämnas kan exempelvis "Vildhussen", där en ljus och bräcklig gestalt står mot det jämtländska landskapets mörkt mäktiga bakgrund och med en liten spade försöker fylla igen en larmande fors. En skojig omskrivning av en man som torrlade Ragundasjön och Storforsen i Indalsälven.
Kjell Adler, Ölandsbladet 1969


De Jonssonska målningarna har en inte oäven utstrålning av poesi. De är dröm och verklighet på samma gång. Martin skildrar timmerforor, en hästgetare tillsammans med sina djur, bröllopsgården, kolmilan och hästskjutsar på väg till höstmarknaden etc. Men det är minnesbilder. Fantasin får hjälpa till.
Gudrun. Västernorrlands Allehanda 1971


En tavla kallar han "Hårjalåten". Det är självaste Belsebub som förtrollat folket med sin musik och tvingar dem att dansa, dansa tills ingenting finns kvar av dem. Den behandlingen fick de som straff därför att de tyckte så mycket om att dansa att de till och med på pingstdagens morgon fortsatte balunsandet trots att kyrkklockorna ringde till högmässan. En sägen från Hårja by vid ljusnan i Hälsingland.
Nya Norrland 1973


Motiven skildrar livet på landet förr. Stilen är naivistisk. Och 1970 beslöt han att få med sina tavlor på Liljevalchs vårsalong. Det lyckades med sådan framgång att tavlorna var slutsålda redan på förmiddagen. Martin lovordades i konsttidskriften Revue Moderne, inbjöds att konkurrera med utländska utställare i Cannes och kom med i stora finalen.
Allers 1981


Målaren och bonden Martin Jonsson från Bollstabruk, Sverige, är förståeligt en mycket eftertraktad svensk målare med sina tre Grand Prix i Cannes (1977), Deauville (1978) och Val d'Isere (1981). Jonsson är en målare vars arbeten är representerade hos förre statsminister Torbjörn Fälldin, landshövding Bertil Löfberg, museerna i Sundsvall, Jönköping, Stockholm, länsstyrelsen i Västernorrland, Skellefteå stad, Kramfors och en mångfald privata ägare.
Tretton av hans arbeten är för närvarande på utställningen i Chelli och Leory Galleriet, 354 Congress Street, Boston. Utställningen är en speciell kollektion av mycket värdefulla målningar föreställande svunna tider, tolkade av en välkänd svensk målare och bonde.
Priserna är mycket moderata i förhållande till tavlorns värde.

Ruth H. Forssgren Nilssen i inte namngiven Bostontidning 1983,
originalspråk engelska.


Konstnär blev han först som medelålders man och han är med all säkerhet den störste konstnär som kommit ur en ABF-cirkel i oljemålning, hans enda utbildning till konstnär.
Lars Landström, Nya Norrland 1987


Det allra största russinet i Majorens välsmakande kaka är kanske ändå Martin Jonsson, denna nu 78 år gamla konstnär från Bollstabruk. Hans naivt lyriska bilder skimrar av en sagans poesi som kunde vara hämtad ur Högbergs norrländska nationalepos "Den stora vreden".
Katarina Östholm om en samlingsutställning på kulturhuset "Majoren" 1995


Först måste Martin Jonssons namn nämnas. Hans skildring är av en svunnen tid - människor i slåttana, byar i vinterskrud där hästar och slädar pinglar mot kyrkan - är målade med en värme och innerlighet som knappast återfinns hos någon annan konstnärlig skildrare av den norrländska naturen och historien. - Ljuset i Martin Jonssons konst är inte det vanliga, irdiska ljuset. Det är den tidlösa sagans ljus, ett ljus som får bilderna att glöda inifrån av egen styrka.
Man kan inte ens säga att det är bilder - det är upplevelser, berättelser, ögonblick i tiden som inte är statiskt fångade med färg på duk utan kan upplevas om och om igen med oförändrad styrka och intensitet.

Katarina Östholm om en samlingsutställning på kulturhuset "Majoren" 1998


. . . . .