

Martin Jonsson har en stark episk ådra i sitt måleri, och hans bildberättelser
är humoristiska och oftast mycket roande. Nämnas kan exempelvis "Vildhussen",
där en ljus och bräcklig gestalt står mot det jämtländska landskapets mörkt
mäktiga bakgrund och med en liten spade försöker fylla igen en larmande
fors. En skojig omskrivning av en man som torrlade Ragundasjön och
Storforsen i Indalsälven.
Kjell Adler, Ölandsbladet 1969
De Jonssonska målningarna har en inte oäven utstrålning av poesi. De är dröm
och verklighet på samma gång. Martin skildrar timmerforor, en hästgetare
tillsammans med sina djur, bröllopsgården, kolmilan och hästskjutsar
på väg till höstmarknaden etc. Men det är minnesbilder.
Fantasin får hjälpa till.
Gudrun. Västernorrlands Allehanda 1971
En tavla kallar han "Hårjalåten". Det är självaste Belsebub som förtrollat
folket med sin musik och tvingar dem att dansa, dansa tills ingenting
finns kvar av dem. Den behandlingen fick de som straff därför att de
tyckte så mycket om att dansa att de till och med på pingstdagens
morgon fortsatte balunsandet trots att kyrkklockorna ringde till
högmässan. En sägen från Hårja by vid ljusnan i Hälsingland.
Nya Norrland 1973
Motiven skildrar livet på landet förr. Stilen är naivistisk. Och 1970 beslöt
han att få med sina tavlor på Liljevalchs vårsalong. Det lyckades med sådan
framgång att tavlorna var slutsålda redan på förmiddagen. Martin lovordades
i konsttidskriften Revue Moderne, inbjöds att konkurrera med utländska
utställare i Cannes och kom med i stora finalen.
Allers 1981
Målaren och bonden Martin Jonsson från Bollstabruk, Sverige, är förståeligt
en mycket eftertraktad svensk målare med sina tre Grand Prix i Cannes
(1977), Deauville (1978) och Val d'Isere (1981). Jonsson är en målare
vars arbeten är representerade hos förre statsminister Torbjörn Fälldin,
landshövding Bertil Löfberg, museerna i Sundsvall, Jönköping, Stockholm,
länsstyrelsen i Västernorrland, Skellefteå stad, Kramfors och en
mångfald privata ägare.
Tretton av hans arbeten är för närvarande på utställningen i Chelli och
Leory Galleriet, 354 Congress Street, Boston. Utställningen är en speciell
kollektion av mycket värdefulla målningar föreställande svunna tider,
tolkade av en välkänd svensk målare och bonde.
Priserna är mycket moderata i förhållande till tavlorns värde.
Ruth H. Forssgren Nilssen i inte namngiven Bostontidning 1983,
originalspråk engelska.
Konstnär blev han först som medelålders man och han är med all säkerhet den
störste konstnär som kommit ur en ABF-cirkel i oljemålning, hans enda
utbildning till konstnär.
Lars Landström, Nya Norrland 1987
Det allra största russinet i Majorens välsmakande kaka är kanske ändå Martin
Jonsson, denna nu 78 år gamla konstnär från Bollstabruk. Hans naivt lyriska
bilder skimrar av en sagans poesi som kunde vara hämtad ur Högbergs
norrländska nationalepos "Den stora vreden".
Katarina Östholm om en samlingsutställning
på kulturhuset "Majoren"
1995
Först måste Martin Jonssons namn nämnas. Hans skildring är av en svunnen tid -
människor i slåttana, byar i vinterskrud där hästar och slädar pinglar mot
kyrkan - är målade med en värme och innerlighet som knappast återfinns
hos någon annan konstnärlig skildrare av den norrländska naturen och
historien. - Ljuset i Martin Jonssons konst är inte det vanliga,
irdiska ljuset. Det är den tidlösa sagans ljus, ett ljus som får
bilderna att glöda inifrån av egen styrka.
Man kan inte ens säga att det är bilder - det är upplevelser, berättelser,
ögonblick i tiden som inte är statiskt fångade med färg på duk utan kan
upplevas om och om igen med oförändrad styrka och intensitet.
Katarina Östholm om en samlingsutställning på kulturhuset "Majoren" 1998