SBU (Statens Beredning av Medicinsk Utvärdering) och Alf Nachemson har både rätt och fel, när de utdömer sjukvårdens behandlingar av ryggont. Rätt är att de vanliga behandlingsmetoderna inte är effektiva. Fel är att besvären skulle vara psykiskt betingade.
Besvären är reella och uppstår mest på grund av överkänslighet mot vissa basfödoämnen. När patienterna utesluter dessa födoämnen ur sin kost brukar besvären försvinna. Vi kallar fenomet "basallergi". Den ligger också till grund för andra kroniska åkommor, t.ex allergier, anorexia, depressioner med mera.
Basallergi är en immunologisk sjukdom. Grunden till den läggs i spädbarnsåldern, när barnet får artfrämmande föda innan immunsystemet är tillräckligt utvecklat för att klara den, dvs före halvårsåldern. När immunsystemet senare är moget för sådan föda har organismen vant sig vid den så att anpassningsmekanismen inte reagerar på den.

Denna logiska och viktiga teori borde för länge sedan har blivit föremål för medicinsk forskning. Ingen av tusentals kontaktade experter har hittills kritiserat eller avvisat den. I stället tystar man ner den.

Teorin beskrivs mera utförligt i internet under adressen www.itv.se/~va219.
Ta gärna ställning till den men ta först del av budskapet på vår hemsida!
Ursula Jonsson

På samma uppslag kunde man läsa en artikel av av Igalill Bjöörn, ordförande i Astma-och allergiförbundet.

Allt färre dricker komjölk, visar studier som mjölkfrämjandet har låtit ta fram. En av anledningarna uppges vara att människor inbillar sig att de är överkänsliga för komjölk. Samtidigt visar oberoende vetenskapliga studier att mer än 50% av de barn som lider av eksem har en odiagnostiserad komjölksallergi i botten, och att barn med stark ärftlighet för allergier kan undvika symtom som eksem och andra allergier längre fram i livet om de inte exponeras för komjölk i spädbarnsåren.
Ett av de största problemen för födoämnesallergikerna och för behandlande läkare är att födoämnesallergier är mycket svår diagnostiserade, bland annat beroende på att utredningsverktygen är trubbiga och dåligt utvecklade. Ett annat problem är att svenska läkare - enligt min mening - är allt för försiktiga med att förskriva ersättningsprodukter för komjölk, så kallad hydrolysat eller hypoallergen ersättning, och det tredje problemet är att ersättningsprodukterna ej får förskrivas i ett preventivt syfte.

Olika vetenskapliga studier visar att barn med stark ärftlighet för allergier kan undvika att utveckla allergisymtom längre fram i livet om de undviker komjölk så tidigt som möjligt. Studier har också visat att 40% av de spädbarn som lider av eksem faktiskt har en odiagnostiserad komjölsallergi i botten.

Enligt tidskriften Primärvårdens Nyheter är vart femte fall av anafylaktisk chock orsakat av födoämnesallergi - ett alvarligt symtom som har en dödlig utgång om inte behandling sätts in omedelbart. Detta gäller också för de födoämnesallergiker som är överkänsliga mot vårt vanligaste födoämne, komjölk, men trots detta får man i Sverige inte förskriva den behandling som finns i ett preventivt syfte till personer med starkt ärftlighet för allergier. Något man däremot får till exempel i Danmark.

I mitt arbete som ordförande i Astma- och allergiförbundet möter jag vuxna allergiker såväl som föräldrar till allergiska barn som bekräftar att de trots eksem, ärftlighet för allergier med mera inte får komjölksersättning förskriven på recept trots att de önskar. Anledningarna kan skifta - de har ej en konstaterad komjölksintolerans, läkarna tror inte att barnets allergi, eksem, dåliga nattsömn, kräkningar, diarréer och dåliga viktuppgång kan bero på komjölken. Men vad har man att förlora på att prova med komjölksftri kost? Dert kan ju knappast bli sämre. Om barnet får ett hydrolysat så kan såväl föräldrarna som doktorn vara trygga i att barnet får i sig alla de viktiga näringsämnen som det behöver. Och tänk om barnet blir bättre - eksemet försvinner, nattsömnen blir bättre ... Då har man inte bara hjälpt barnet - utan hela familjen.
Ganska nyligen presenterades en studie i Finland som visar att 80% av de barn (under ett års ålder) - utan konstaterad komjölksallergi - som ingick i studien trots detta tillfrisknade från eksem när de fick hydrolysat. Det finns också svenska studier som klart visar att barn till starkt allergiska föräldrar löper en betydande risk att utveckla allergier om de exponeras för komjölk i spädbarnsåren - via bröstmjölk eller välling.

Varför informerar man inte starkt allergiska föräldrar redan under graviditeten om att det kan finnas ett samband mellan komjölk tidigt i livet och allergiutveckling hos barnet? De borde ju redan på BB få rätten att själva välja om de vill ge sina barn komjölksersättning med ett starkt nedbrutet hydrolysat eller ej.

Att hydrolysat ej får förskrivas preventivt, och därmed inte ingå i högkostnadsskyddet, kan väl knappast bero på samhällets utgifter för läkemedelskostnader? Samhällets utgifter för livsmedel för särskilda näringsändamål för barn med komjölksallergi, glutenintolerans, sojaallergi, fettmalabsorption med mera ligger på totalt 0,5 procent av den totala läkemedelsnotan i Sverige(Apotekets inköpspris).
Det torde däremot finnas stora kostnader inom sjukvården som kunde reduceras om man satsade på att skapa resurser för snabb utredning, diagnos och rätt behandling av dessa barn.
Låt mig ta ett exempel: Samhällets kostnad för ett mottagningsbesök hos en barnspecialist är cirka 1 700 kr, exklusive föräldrarnas och dennes arbetsgivares förlorade arbetstid. Ett dygn på en barnmedicinsk avdelning kostar samhället lika mycket som ett besök hos en specialist.
Komjölken svarar på 75 procent av det dagliga kalciumintaget och för 14 av de 18 vitaminer en människa behöver. Om man via maten skulle försöka få i sig till exempel den mängden kalcium skulle man behöva äta ett antal vitkålshuvuden varje dag...
För det växande barnet är ju risken dessutom uppenbar att det får en näringsmässigt bristfällig kost. Hypoallergena preparat är näringsmässigt kompletta med vitaminer, mineraler med mera och därför nödvändiga för barnets normala tillväxt och utveckling.

I stället för att försöka spara på läkemedelsnotan borde samhällets företrädare verkar för ökade resurser inom allergiområdet. Då skulle vi kunna börja prata om vinster för alla.

Mitt förslag är att:
det skall bli tillåtet att förskriva ersättningsprodukter för komjölk i ett preventivt syfte till barn i högriskgrupper och inkludera detta i högkostnadsskyddet.
läkarkåren bör bli mindre försiktig med att förskriva hydrolysat på prov till barn där man ej kunnat konstatera vad de allergiska symtomen beror på.
satsa på ökade resurser för utrustning och diagnostik i primärvården, och att
satsa på utbildning i astma- och allergisjukdomar för mödra- och barnhälsovårdens yrkesgrupper.
Ingalill Bjöörn

Trots att jag ifrågasätter en hel del i artikeln så finns där ändå viktiga, grundläggande tankegånger, som är gemensamma med teorin om basallergin. Därför skickade följande mail till Ingalill Bjöörn:

”Jag blev mycket glad när jag läste Din insändare i Dagens Medicin den 22 augusti. På samma uppslag stod en insändare som jag hade skrivit med precis samma synpunkter. Den enda skillnaden var kanske att jag talade om spädbarn upp till sexmånadersåldern och anser att dessa barn skall ha enbart modersmjölk, som man med lite fantasi skulle kunna kalla 'komjölksersättning'. Jag antar att vi är eniga också på denna punkt.
Visst är det nu dags för oss att samarbeta! För Dina medlemmars skull. Samarbetet kan vi börja med att lägga in varandras internetadress, på våra länksidor. Från och med den åtgärden kan vi lägga bort allt gammalt groll som ligger mellan våra föreningar sedan tiden innan Du blev ordförande. Det betyder konkret att jag kommer att ta bort avsnitten som beskriver Astma- och Allergiföreningen som vår största motståndare i fall Du ser till att en länk till oss kommer att finnas på Er länksida.
Sedan kan vi hålla kontakt med varann och eventuellt utvidga samarbetet. Läs gärna vårt budskap på vår hemsida www.itv.se~va219! Jag väntar otåligt på Ditt svar.”
Tyvärr kom inget svar

Om du har någon vetenskapligt underbyggd kommentar skriv den här!

Till nästa sida
som handlar om fostrets immunsystem

Hem, Övriga debattartiklar Vår bok,