Vi välkomnar en artikel i Läkartidningen 19-98 av Liselotte Schäfer Elinder och Johan Frostegård. Författarna anser att det kan finnas ett samband mellan bl.a. autoimmuna sjukdomar och kärlsjukdom. Enligt teorin om basallergin kan autoimmuna sjukdomar mm och kärlsjukdomar ha samma orsak. Vi anser att orsaken kan vara basallergi

Kapitlen om hjärt- och kärlsjukdomar i vår bok "Nu räcker det!" omfattar 23 sidor med ett hundratal litteraturhänvisningar. De handlar om ett tvärvetenskapligt arbete, där olika teorier ställs mot varandra. Den här texten består övervägande av referat eller citat ur boken. Mycket talar för att basallergi också står bakom våra kärlsjukdomar och att homogenisering av mjölk står för "överinsjuknandet" i Sverige och Finland.

Masaierna är ett ovanligt friskt nomadfolk med låga kolesterolvärden och utan åderförkalkning trots att de brukar dricka otroliga mängder fet, ohomogeniserad, lätt syrad mjölk, ca 4 l dagligen. De får i sig 66% av alla kalorier i form av animaliskt, mättat fett. För att komma underfund med hur detta kan vara möjligt anordnade man vetenskapliga försök med 24 unga masaiska män, varav hälften fick mjölk med en tillsats som brukar öka kolestrolhalten i blodet. Männen drack under den tiden i genomsnitt 8,33 l per man och dag och gick kraftigt upp i vikt. Därför kände försöksledarna sig tvungna att snabbt ordna en fotbollsplan, där de skulle springa av sig överskottskalorierna, men inte alla hade lust att göra det.

När viktökningen fortsatte och ingen kunde hejda männen att dricka sig fördärvade av mjölk fruktade man att deras kolesterolhalt skulle öka för kraftigt och avbröt försöket efter tre veckor. Alla hade då gått upp i vikt, 8 av männen hade lagt på mer än 6 pound (1 pound = 454 gr), i genomsnitt 8 pounds, alltså 3,6 kg.

Den efterföljande blodanalysen visade att kolesterolet i båda grupperna hade minskat. Den kolesterolhöjande tillsatsen hade inte haft någon effekt. Oberoende av grupptillhörighet var sänkningen av blodkolesterolet hos de åtta ovannämnda tjockiserna i genomsnitt mycket kraftigare än hos dem som hade ökat mindre i vikt.

Hjärt- och kärlproblem belyses från många håll     i vår bok

åderförkalkning börjar mycket tidigt. Redan hos småbarn har man funnit den, t.o.m. i navelsträngen. Den är mest utbredd i industriländer i väst, mest i Sverige och Finland, och förekommer nästan inte alls i Asien och Afrika och hos eskimåerna. Däremot har asiatiska immigranter i väst en mycket hög förekomst av hjärtinfarkt trots oförändrad P/S-kvot (uttrycker förhållandet mellan mättade och omättade fetter) i kosten. Det beror enligt teorin om basallergin på att många asiater föds upp med modersmjölkersättning (se avsnittet om basallergi). Då mjölk inte ingår i deras traditionella kost drabbas de först av symtom, när de börjar äta mjölkprodukter, t.ex. glass, i väst.

Lantbrukare drabbas i mycket mindre omfattning av hjärtinfarkter än övriga yrkesgrupper, trots att gårdsmjölken, som de konsumerar, är mycket fetare; men den är inte homogeniserad.

I Schweiz finns flera områden, där konsumtionen av fet, ohomogeniserad mjölk är mycket hög, och förekomsten av kärlsjukdomar mycket låg. Där brukar man amma länge.
Judarna i Jemen äter en fetrik kost, men får sällan hjärtinfarkt.

Bypassoperationer måste göras om efter högst åtta år, oftast tidigare. Såren och ärren efter operationen "plåstras" nämligen om med kraftiga avlagringar. I vetenskaplig litteratur nämns också allt oftare att skador på kärlväggarna ger upphov till förkalkningen. Men vad är orsaken till skadorna? Artfrämmande ämnen i blodet eller överkänslighetsreaktioner mot dem, t.ex. histaminstötar orsakade av basallergi?

Enligt Oster spelar homogenisering en viktig roll i sammanhanget. Eftersom vid homogeniseringen antalet fetkulor ökar blir deras sammanlagda yta, alltså membranen runt kulorna, 6-7 gånger större och i denna membran samlas ett enzym, som kan skada kärlväggen.

Det finns oerhört mycket litteratur om hjärt- och kärlsjukdomar. Att räkna upp alla teorier skulle gå utöver ramen för denna artikel. Någon sammanfattande, konstruktiv utvärdering av alla dessa olika erfarenheter, studier, synpunkter mm har tydligen inte gjorts. Ett halvt sekel har man trampat på samma ställe och angripit varandras teorier.

En äldre dam berättade vad som hade hänt henne. Hon hade tidigare haft kärlkramp och några hjärtinfarkter och dessutom en del andra krämpor. Därför hade hon gått över till vegankost och mått mycket bättre. Hjärtat fungerade som det skulle. Men en dag, när hon i sex eller sju år hade undvikit allt som hade med mjölk att göra, hade hon hos vänner inte kunnat stå emot risgrynspudding utan ätit en stor portion - och fått en hjärtinfarkt. Troligen handlade det om en kraftig kramp, en sammandragning av kärl, som en överkänslighetsreaktion på mjölk

Nog finns det skäl att diskutera och pröva teorin om basallergin också i samband med kärlsjukdomar.

Om du har någon vetenskapligt underbyggd kommentar till denna artikel skriv den här!